Allt började för lite mer än 1 år sen, moder min ansåg att jag och min lillebror skulle skaffa körkort.
I räddsla för att vi skulle köra sönder henens riskokare (Toyota), så skaffade hon en bil som jag då aldrig hört talats om.
Den "nya" var vit, allmänt ful på något vis, hade en riktig gubbstämpel, vill säga en bil som var i min smak.
Med tiden vart jag mer och mer fäst vid bilen, så den dagen när jag körde up och fixade kortet så vart det mitt självklara val att ha den vita.
Vid det här laget hade jag förståt någorlunda vad det var för bil, en Volvo 340 DL från 1986, 100% gubbkörd.
Rent motormässigt insåg jag fortare än fort att jag knappast skulle lyckas klå dom där mupparna som hade bilen till kukförlängare.
Så jag la min taktik så att jag mest skulle finans i bilen.
Och jag lyckades stort, i den svängen kom namnet Bjum Bjum med.
Det vart många äventyr med bilen, både såna som jag vill minnas och inte minnas.
De jag vill minnas iaf, det är fina stunder, som när jag drog ifrån BMW bilen från -06, och när jag höll på och spela bowling med renar uppe i lappmarkerna.
Men med tiden så vart bilen sliten fort, rosten kom på besök och ville aldrig riktigt lämna, sist jag kollade efter fanns det 4 större vetnilation´s hål i golvet som icke var orginal.
En sur merca fixade en spricka mitt framför näsan på mig, och efter ett mindre lyckat försök att ta mig in i ett garage, så blev höger sida lite ojämn.
Det som blev spiken i kistan var en annons i den lokala tidningen, där fanns en Volvo 360 från 1982 för 2000 kr, jag kunde inte låta bli och slog till.
Och där föddes Bjum Bjum 2, och Bjum Bjum 1 vart ståendes i några veckor tills jag började nedmonteringen.
Och som vi alla vet, så blir sista anhalten Skroten, och så även för denna bil.
Projekttråden då det begav sig:
http://www.300power.com/forum/index.php?board=50;action=display;threadid=2027
